Forskning för människans hälsa, arbetsliv och välfärd

Projektkatalog
Skriv ut

Projektkatalog

Dnr 2004-1250

Barn som upplevt pappas våld mot mamma möter familjerätten: utsatta barn som sociala aktörer i utredningar om vårdnad, boende eller umgänge


Projektledare

Maria Eriksson maria.eriksson@mdh.se

Institution

Uppsala Universitet, Sociologiska institutionen

Totalt beviljat

1 800 000 kr

Projekttid

2005-01-01 - 2007-12-31

Projektbeskrivning

Här

Publikationer i projektet

Här


Sammanfattning av resultat

Vid en rättslig tvist mellan föräldrar gällande boende, vårdnad eller umgänge ska barnets ”inställning” undersökas och redovisas inför rätten. Det har saknats kunskap om vad lagstiftningens krav betyder för utsatta barn. Projektet fokuserar barn vars pappa utsatt mamman för våld och syftet är att ge kunskap om organisatoriska och institutionella förhållanden av betydelse för dessa barns deltagande i utredningsprocesser. Av särskilt intresse är det utrymme utsatthet, rädsla och skydd får i barns möte med utredare. Frågeställningarna är a) hur denna grupp utsatta barn, deras situation samt utsagor beskrivs, tolkas och presenteras i skriftliga underlag som utredare lämnar till rätten; b) hur ansvariga utredare beskriver och tolkar mötet med berörda barn och sitt eget arbete med barnsamtal. Det empiriska materialet består av gruppintervjuer med utredare från 4 arbetsplatser, 17 kvinnor och 3 män. Också 33 utredningstexter (48 barn) rörande ärenden där pappan utsatt mamman för våld är insamlade från 3 av arbetsplatserna. Av det samlade materialet framgår att vårdnads-, boende- och umgängesutredare kan ha svårt att både se och giltiggöra barns utsatthet och upplevelser av våld och samtidigt erbjuda dem delaktighet i utredningsprocessen: att bemöta utsatta barn som både offer och aktörer framstår som en utmaning. Analys av utredningarnas beskrivningar av barnens situation, barnsamtal samt de förslag som lämnas till rätten visar att i dessa texter tenderar barn att konstrueras som utan behov av skydd och stöd, exempelvis genom kontaktperson vid umgänge, samtidigt som utredarna inte talat med dem om deras upplevelser av våld. Två omständigheter som tycks möjliggöra att barn i vissa fall ändå uppfattas som varande i behov av skydd och stöd är att de är mycket små eller att de kommer till tals om sina egna upplevelser av våld. En narrativ analys visar hur utredare kan framställa utsatta barn som kompetenta subjekt så att själva utredningstexten kan fungera som barnets ställföreträdande röst i rätten. I dessa texter används framförallt berättargreppet ”showing” där barnets eget perspektiv och utsatthet visas i texten, snarare än omtalas av en berättarröst. Barnen tenderar dock att framställas som inkompetenta subjekt eller som objekt, vilket undergräver deras möjligheter till delaktighet. Gruppintervjuerna med professionella fördjupar bilden av hur exkluderingen av barns rädsla, utsatthet och våldsupplevelser kan gå till. Informanterna berättar här om sina svårigheter att tala med barn om just våld. I materialet finns enstaka beskrivningar av hur de i utredningsprocessen ändå har gjort detta. Dessa situationer framstår som exceptionella och de synliggör en rad omständigheter som ska till för att utredarna ska se det som rimligt att tala med barn om våld: att våldet ligger så nära i tid så att barnen kan minnas, utredarna vet att barnet känner till pappas våld mot mamma, barnen vill tala om våldet, barnen inte är för rädda för sin pappa, barnen inte är så utsatta att de går i behandling. En fråga är hur många utsatta barn som i realiteten uppfyller dessa ”krav”. Intervjuerna pekar på att det kan vara en mycket komplex läroprocess för utredare att börja tala med barn om våld, och såväl det lokala sammanhanget, arbetsgruppens egenskaper och den förändringsfas utredarna befinner sig i framstår som avgörande för barnens möjligheter till delaktighet. I diskussioner om utredningsmodeller och bedömningsinstrument på en policynivå i Sverige har riskbedömning tenderat att bli liktydigt med farlighetsbedömning. Trygghetsbedömningar med fokus på barnets upplevelse har inte stått i fokus och detta är ett mönster som återkommer i materialet: barns säkerhet och upplevelse av trygghet ägnas mycket liten uppmärksamhet i utredningsarbetet. Sammantaget pekar studien på ett stort utbildningsbehov och behov av riktlinjer för familjerättsutredningar och riskbedömningar, inklusive trygghetsbedömningar, i tvister med våld.

Forte Magasin
Forte Nyhetsbrev
Kalendarium
Kalendariet

Alla våra konferenser och seminarier hittar du i kalendariet. Anmäl din e-postadress så skickar vi inbjudningar till kommande event.