Forskning för människans hälsa, arbetsliv och välfärd

Projektkatalog
Skriv ut

Projektkatalog

Dnr 2005-0198

Förpliktelsen att vidta skäliga stöd- och anpassningsåtgärder: frågan om handikappdiskriminering


Projektledare

Richard Sahlin richard.sahlin@kramnet.se

Institution

Örebro universitet, Inst för hälsovetenskap och medicin, Hörselvetenskap
http://www.oru.se/templates/oruExtDeptIntroPage____26721.aspx

Totalt beviljat

900 000 kr

Projekttid

2006-01-01 - 2008-12-31

Projektbeskrivning

Här

Publikationer i projektet

Här


Sammanfattning av resultat

I Bakgrund och syfte:
Ett flertal offentliga utredningar visar att antalet akademiker med funktionsnedsättning har svårigheter att erhålla och behålla kvalificerade arbeten. Det kan finnas olika orsaker såsom arbetsgivarens fördomar om funktionsnedsattas förmåga att arbeta som arbetsgivarens ovilja att finansiera kostnader för stöd- coh anpassningsåtgärder (rimlig anpassning). En grundtanke med denna rimlig anpassning är att undanröja de hinder som den funktionsnedsatta möter i arbetslivet. Psykiskt funktionsnedsatta är den mest utsatta gruppen bland funktionsnedsatta. Problemet bottnar i att arbetsgivaren, lagstiftaren och domaren har svårigheter att förstå varför psykiskt funktionsnedsatta behöver en viss åtgärd. De tolkar att den utgör en otillbörlig förmån eller är helt grundlös. Ett exempel är att en person emd autism önskar arbeta hemifrån men arbetsgivaren anser att han eller hon inte bör särbehandlas i förhållande till andra arbetstagare. Ett annat exempel är att en person med ADHD behöver börja arbeta lite senare på dagen men arbetgsgivaren anser att alla ska börja tidigt. Därför är syftet med forskningsprojektet att undersöka vad regelverket säger om denna fråga.

2 Metod och genomförande:
Mitt forskningsprojekt är rättsvetenskapligt, dvs. studien om rättsreglerna. Eftersom den inte anger hur forskningen förhåller sig till rättsreglerna behöver jag precisera min metod. Jag tillämpade huvudsakligen den rättsdogmatiska metoden, v ilket innebär att jag använder mig av följande auktoritära material såsom internationella konventioner om mänskliga rättigehter, EU:s direktiv, nationella lagar och tillämpningsföreskrifter, lagförarbeten, prejudikat och rättsvetenskapliga verk. Jag tillämpade även en komparativ metod vilket innebär att jag jämförde de tre ländernas diskrimineringslagar med respekt för ländernas olika rättssystem. Eftersom dessa metoder inte ifrågasätter regelverkets förhållande till den handikappolitiska principen om full delaktighet och jämlikhet i arbetslivet utan enbart konstaterar att regelverket gestaltar sig på ett visst sätt beaktar jag handikapppolitiska och handikappvetenskapliga material samt personliga erfarenheter. Detta material strider inte mot krav på objekviteten eftersom jag endast konstaterar i vilken utsträckning regelverket tillgodoser funktionsnedsattas behov av delaktighet och jämlikhet i samhällslivet. denna fråga är etiskt förankrad i en demokratisk välfärds- och rättsstat som Sverige gör anspråk på att tillhöra.

3 Huvudresultat och måluppfyllelse:
Mitt forskningsarbete resulterade i en artikel på drygt 20 sidor där jag jämförde de tre nationella diskrimineringslagarna vad gäller förpliktelsen för högskolan att anpassa sin verksamhet till fakultetsmedlemmar med funktionsnedsättning. Vid sidan om detta arbete har jag föreläst om mitt forskningsresultat vid olika värdinstitutioner vid Syracuse University, University of New South Wales, Leeds University och University of Auckland.

Forte Magasin
Forte Nyhetsbrev
Kalendarium
Kalendariet

Alla våra konferenser och seminarier hittar du i kalendariet. Anmäl din e-postadress så skickar vi inbjudningar till kommande event.