Forskning för människans hälsa, arbetsliv och välfärd

Projektkatalog
Skriv ut

Projektkatalog

Dnr 2005-0885

Tidsvariationer i hudbarriärens kvalitet och funktion. En longitudinell pilotstudie inför en interventionsstudie i yrken med skadlig hudexponering.


Projektledare

Anders Boman anders.boman@ki.se

Institution

Karolinska institutet, Institutet för miljömedicin IMM, VO Arbets- och miljömedicin, Arbets- och miljödermatologi
http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=4440&a=7134&l=sv

Totalt beviljat

1 144 600 kr

Projekttid

2006-01-01 - 2007-12-31

Projektbeskrivning

Här

Publikationer i projektet

Här


Sammanfattning av resultat

Handeksem
Arbetsrelaterad hudsjukdom är en av de tre vanligaste orsakerna till arbetssjukdom i de nordiska länderna. Majoriteten, ca 80-90 % av fallen, utgörs av handeksem som ofta drabbar händerna hos unga, yrkesverksamma individer som för övrigt är friska. I den svenska befolkningen är årsprevalensen för handeksem ca 10 % i yrkesverksamma åldrar. För den drabbade individen kan handeksemsjukdom innebära inskränkningar såväl i möjligheten att utöva yrke och i privatlivet vilket ger nedsatt livskvalitet. Bland de som drabbas av handeksem föreligger det en klar kvinnlig dominans. Atopiskt eksem, kontaktallergi och så kallat våtarbete (hälso-sjukvård, serviceyrken med flera) utgör de tre viktigaste riskfaktorerna för att utveckla handeksemsjukdom.

Hudbarriären
Kontakteksemet försämrar hudens skyddsbarriär. Att bibehålla en normala barriärfunktion är nödvändigt och hudens celler reagerar direkt vid obalans i dessa system.
Kontakteksemen kan ses som en belastningsskada på huden då den utsätts för olika typer av skadlig påverkan av irritanter och allergen, exempelvis inom frisöryrket, vid livsmedelshantering, i hälso- och sjukvård (t ex. i tandvårdsyrken), vid verkstadsarbete och i annan tillverkningsindustri. Effekterna av denna belastningsskada kan kvarstå i många år.

Metod
I undersökningen har följande fråga studerats: Hur varierar hudens barriärfunktion över tiden. För att studera detta gjordes longitudinella mätningar av hudbarriärens funktion hos studenter från tandläkarutbildningen.
Mätningarna utfördes på elever som deltar i teoretiska och laborativa delar av utbildningen, termin 1 och 2, innan den praktiska kliniska utbildningen börjat, samt studenter från termin 7 och 8 där dessa moment ingår.
De icke-invasiva mätmetoder som används är: i) Evaporimeteri för att mäta vattenavdunstning genom hudbarriären vilket är en indikator på barriärfunktionen/barriärskada och och ii) mätning av fuktighetshalten i huden som bland annat påverkas av förekomsten av ödem i vävnaden.
Mätningarna gjordes på handryggen och underarmens insida fyra gånger under ett år, vinter, vår, sommar och höst.

Hudens status kontrollerades genom en klinisk okulärbesiktning vid mätningarnas slut.

Resultat
Hudens status skiljde sig tydligt, dock inte signifikant, mellan studiegrupperna. Försökspersonerna i termin 7 och 8 hade relativt sett fler och allvarligare förändringar i huden i händerna (12/19) jämfört med försökspersonerna från termin 1 och 2 (5/13).
Den transepidermala avdunstningen var störst på handens ovansida jämfört med armens insida och hade störst värde under vinterperioden för båda grupperna, 13,0±5,1 g/cm2 x h för termin 1-2 respektive 14,7±6,9 g/cm2 x h för termin 7-8. Under vår och sommar sjönk avdunstningen kraftigt för att öka igen när vädret återgick till kallare period under hösten. Vid denna årstid ökade avdunstningen till 10,5±4,6 g/cm2 x h för termin 1-2 respektive 12,2±5,1 g/cm2 x h för termin 7-8. Avdunstningen från underarmen visade en mycket mindre säsongsvariation och var inte signifikant skild någon gång under året för termin 1-2.
Fukthalten visade en viss säsongsvariation, lägst på vintern och högst sommar/höst och det var även en mindre skillnad i värde mellan arm och handrygg. Inte heller var skillnaden mellan de olika försöksgrupperna tydliga.

Diskussion
Avdunstning av vatten från huden och dess vattenbindande förmåga varierar tydligt med säsong. Den kalla torra årstiden påverkar mätbart hudens barriärfunktion med en funktionsnedsättning som följd. Detta i samband med en exponering för arbete i handskar, frekvent handtvätt och handdesinfektionsmedel påverkar hudbarriären negativt vilket kan leda till större risk för att utveckla handeksem. Förändringen av hudbarriärens funktion började redan på hösten med en tydlig skillnad mellan termin 1-2 och termin 7-8. En tendens som framkom var att ett större antal personer med förändringar i huden återfanns i termin 7-8 jämfört med termin 1-2.

Forte Magasin
Forte Nyhetsbrev
Kalendarium
Kalendariet

Alla våra konferenser och seminarier hittar du i kalendariet. Anmäl din e-postadress så skickar vi inbjudningar till kommande event.